Mange av dere der ute vet at jeg skriver, og har gjort det siden jeg lærte hvordan. Min første bok skrev jeg på barneskolen, en femtensiders håndskrevet sak som het «mysteriet med det forsvunne badehåndkleet». Ingenting verdig noen pris kan jeg vel si, men jeg hadde det gøy mens jeg holdt på. Og min stolthet da læreren min ville lese «boka» mi ville ingen ende ta. 

Mine evner til å skrive har tatt seg opp en liten smule vil jeg påstå. Jeg har skrevet et par tre bøker der jeg og en av mine beste veninder Lita har en stor rolle. Nå de siste månedene har jeg begynt på en revidert utgave av disse svært barnslige tekstene om Kezan og Prinsen fordi det er morro. Disse bøkene om Kezan og Prinsen har svært liten kvalitet tekstmessig, men høy affeksjonsverdi for meg og Lita. Jeg kommer nok aldri gi ut disse opprinnelige orginale berettelsene. Tror jeg da 😉 

Ikke mange år etter jeg begynte på Kezan og Prinsen begynte jeg også på en berettelse om Nona. Jeg var vel kanskje noen og tyve år gammel da? Knapt? Det var i alle fall første gang jeg skrev om Nona. Da jeg viste frem det jeg hadde lest til en venn ba denne meg om å skrive mer, han ville lese hvordan det gikk med Nona. Slik ble lysets barn født. Del 1 er ferdig i grovutkast etter en revidering av språket, og jeg er langt over halvveis på del to. Som alle skribenter vil man gjerne ha en håndfull betatestere som leser gjennom teksten og peker ut feil og mangler. Min aller første betatester er selvklart min mann. Men nå har også Per Andersson, en venn av meg fra Sverige lest gjennom del 1 i sin helhet slik den er nå. Og han beæret meg med en resensjon: 

«Jag har läst Nona del ett av Rita Simonsen!

Jag tycker att boken fångar läsaren bara efter några sidor och behåller den greppet hela vägen med några lite långsammare passager.
Det är svårt att läsa en fantasybok utan att dra paraleller till sagan om ringen och Harry P men storyn håller sig på gott avstånd från dem, Personligen så är jag nyfiken på Vim han dyker in då och då men vad gör han däremellan?

Omgivningarna är lagom detaljerat beskrivet så att min egen fantasi får utrymme att sätta lite prägel på landskapet, för en novis inom fantasy genren så är genomgången av de olika typer av drakar intressant.

Jag har säkert missat lite mellan raderna iom att jag inte läser norsk som infödd, men jag tycker att texten flyter på lätt utan att vara tunn, den är spännande och jag vill gärna följa med på äventyret..»